Viskan
- För småorten, se Viskan, Sundsvalls kommun.
| Viskan | |
| Å | |
 Viskan där den rinner genom Borås. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Regioner | Västra Götalands län, Hallands län |
| Kommuner | Ulricehamn, Borås, Mark |
| Bifloder | |
| - vänster | Häggån, Slottsån |
| - höger | Munkån, Surtan |
| Stad | Borås |
| Landmärke | Viskadalen |
| Källa | Tolken |
| - läge | Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, Sverige |
| - höjdläge | 226 m ö.h.[1] |
| - koordinater | 57°47′N 13°15′Ö / 57.783°N 13.250°Ö |
| Mynning | Klosterfjorden, Kattegatt |
| - läge | Varbergs kommun, Hallands län, Sverige |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| - koordinater | 57°13′30″N 12°12′28″Ö / 57.22500°N 12.20778°Ö |
| Längd | 142 km |
| Flodbäcken | 2 202,1 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 34 m³/s |
| - maximum | 154 m³/s |
| - minimum | 3,1 m³/s |
| Geonames | 2662663 |
  Läge för Viskans utflöde.
| |
 Viskan med biflöden, avrinningsområde, städer och vattenkraftverk.
| |
Viskan är den nordligaste av de fyra större åar som mynnar ut i Halland. Viskan är 142 kilometer lång, avvattnar cirka 2 200 kvadratkilometer och har en medelvattenföring på 34 kubikmeter per sekund vid Åsbro vattenföringstation.[2][3] Viskans källsjö är Tolken väster om Ulricehamn i Västergötland. Till skillnad från övriga större vattendrag som mynnar i Halland har ingen stad vuxit upp vid Viskans mynning. Däremot låg under medeltiden Ås kloster vid mynning. Den största staden längs Viskan är Borås. Den passerar också Kinna
Lopp och avrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]| Biflöde | Längd (km)[4] | Avrinningsområde (km2)[5] | |
|---|---|---|---|
| Biflödet | Viskan[6] | ||
| Mogden | 65,1 | 131,4 | |
| Marsjön | 113,8 | 312,3 | |
| Öresjö | 77,5 | 439,9 | |
| Lillån | 10,52 | 53,9 | 509,4 |
| Bålån | 48,3 | 592,7 | |
| Häggån | 53,91 | 325,7 | 1 022,1 |
| Slottsån | 47,07 | 423,3 | 1 469,7 |
| Surtan | 44,14 | 213,1 | 1 706,4 |
| Hornå | 13,84 | 70,7 | 1 805,4 |
| Lillån | 33,86 | 173,1 | 1 980,2 |
| Skuttran | 13,52 | 103,0 | 2 160,0 |
| I havet | 2 202,1 | ||
Viskans avrinningsområde gränsar i nordväst till Rolfsån, i norr till Göta älvs huvudavrinningsområde (genom vattendragen Nossan och Lidan som mynnar i Vänern, i sydväst gränsar det till Ätran. Närmast kusten gränsar det till Löftaån i norr och Himleån i söder.[7]
Viskan har sin källa i sjön Tolken väster om Ulricehamn och avvattnar delar av Sydsvenska höglandet. Från ungefär samma område rinner flera andra av de angränsande vattendragen. Från källan rinner nordost till Mogden. Där byter den riktning och vänder västerut. Den rinner i ett relativt strömt förlopp tills den når Öresjö och strax därefter Borås. Dalgången varierar mellan att breda ut sig och att smalna till.[8] Höjdskillnaden mellan Tolken och Öresjö är över 90 meter. Efter Öresjö vänder vattendraget mot sydväst och behåller den riktningen tills det når kusten. Vattendraget är i flera fall omgivet av branta sluttningar från den betydligt högre liggande omgivningen.[9] Även efter Borås förekommer flera fall, över vilka de byggts vattenkraftverk. I Marks kommun tar vattendraget emot Häggån, Surtan och ett par mindre åar. Dessa står för en stor del av vattendragets totala avrinningsområde. Vid Kungsfors kraftverk är snittflödet 16 m3/s, ungefär hälften av det vid mynningen.Närmare kusten blir flödet långsammare samtidigt som vattendraget och dalgången blir bredare. Viskan mynnar i Klosterfjorden, Kattegatt strax norr om Åskloster, cirka 15 kilometer norr om Varberg.[9][10]
Avrinningsområdet ligger främst i Ulricehamn, Borås, Svenljunga, Marks och Varbergs kommuner, men det finns även mycket små delar i Herrljunga, Bollebygds och Kungsbacka kommuner. Avrinningsområdet består till 6 % av sjöar, 58 % av skog, 15 % av jordbruksmark, 3 % av tätort samt 19 % av övrig mark.[11] Till de större sjöarna i avrinningsområdet hör, förutom Tolken, även Stora Hornsjön, Öresjö samt Västra och Östra Öresjön.
Det nordligaste delarna av Viskan domineras av skog. De mellersta delarna är blandad skogs- och dalbygd. [12]
Viskans höjdprofil visas i figuren ovan med sjöar (tjock blå linje), biflöden (streck och namn under höjdprofilen) och vattenkraftverk (streck och namn ovan höjdprofilen). Kinna och Kinnaström kraftverk ligger några hundra meter ifrån vandra
Berggrund, klimat, natur och miljöpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Berggrunden längs vattendraget består i huvudsak av gnejs. Högsta kustlinjen gick i Viskan vid ungefär 70 meters höjd och en havsvik gick in till Viskafors. Uppströms högsta kustlinjen dominerar morän, medan mer finfördelade sediment som sand och lera dominerar nedströms.[9]
Nederbörden är högst under hösten och minst under våren. Den är något högre i inlandet jämfört med närmare kusten.[9] Vattenflödet är störst under vintern då det i snitt är över 60 m3/s och lägst under sommaren då det ligger på ungefär 10 m3/s.[13] Vattendraget passerar inga större sjöar efter att den lämnat Tolken, detta göra att flödet påverkas snabbt vid nederbörd.[14] Det skedde t.ex. en stor översvämning i Borås 1951.[11] Snittemperaturen på vattnet sett över hela året är 9,3 °C.[15]
Längs med Viskan finns flera naturreservat. I Borås kommun ligger Mölarp, Rya åsar och Tranhults naturreservat. I Marks kommun finns naturreservaten Assbergs raviner och Lekvad. En stor del av området längs Viskan samt biflödet Surtan räknas som riksintresse för naturvården motiverat av att de innehåller fågelrika naturbetesmarker med strandmader.[10] Kvävetransporten uppskattades 2023 till 1 562 ton, medan fosfortransporten samma år uppskattades till 52 ton (med en minskande trend över tid). Jord- och skogsbruk är den största källan till tillförseln av både kväve och fosfor. Vattendraget har haft liten påverkan från övergödning. Det är dock grumligt på flera ställen (vilket kan knytas till alger vars antal ökar på grund av näringstillgången. Vattendraget är inte påverkat av försurning i någon större omfattning. Dess pH är nära neutralt där det mäts. Däremot är bristande konnektivitet ett problem på grund av olika vandringshinder. [11]
Borås har länge varit Sveriges textilcentrum. Vattnet därifrån gick orenat till vattendraget innan Gässlösa avloppsreningsverk byggdes 1933-1934. Detta tog främst emot vatten från hushåll. Det dröjde till 1970-talet innan de sista industrierna kopplades in.[8] Textilindustrin släppte från 1950-talet och fram till 1970-talets slut ut stora mängder miljögifter som totalt förorenat uppskattningsvis 240 000 m3 bottensediment i sjöar nedströms industrierna med krom, kvicksilver, zink, olja och DDT.[16] Påverkan var såpass allvarlig att ån mellan 1968 och 1981 var svartlistad för bad mellan Borås och Stora Hålsjön på grund av för höga halter av bekämpningsmedlet dieldrin.[8] För att hantera miljöproblemen bildades Viskans vattenvårdsförbund 1961. Det ersattes 2007 av Viskans vattenråd.[17]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]I vattendrag är gädda, lake, mört, åk och öring vid spridda. Det finns även abborre, bäcknejonöga, elritsa och lax. I biflöden finns flodkräfta, färna, havsnejonöga, id, löja, signalkräfta och sutare. Antalet olika arter är ganska typisk för ett vattendrag i Sverige. Det finns drygt 50 vandringshinder.[10] I och längs vattendraget finns problem med invasiva arter som jättebalsamin och gul skunkkalla på land och sjögull, signalkräfta och vattenpest i vattnet. Dessa finns spridda i hela vattendraget. Bäckröding, som också är en invasiv art, finns främst i de övre delarna.[11]
Mänsklig användning
[redigera | redigera wikitext]Viskan passerar Öresjö som är dricksvattentäkt för Borås.[11] Viskans vattenvårdsförbund bildades 1961. Det ersattes av Viskans vattenråd 2007.[18]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Viskans mynning tillhörde tillsammans med Skåne de första områden som blev isfria efter senaste istiden. I Skatmossen nära Veddige finns tidiga lämningar efter mänsklig aktivitet.[19] Området längs Viskan är tätt på fornlämningar, vilket antyder en betydelse som kommunikationsled. Vid sjöarna längs vattendrag samt längs biflödet Surtan finns ett stråk med flera hällkistor. Området runt Vädersholm var av betydelse under järnåldern och medeltiden. I Seglora framställdes det järn under medeltiden.[12]
Vid mynningen låg från 1194 och fram till 1535 Ås kloster.[20] Flottning började under 1500-talet.[21] Fram till 1645 var gränsen mellan Västergötland och Halland även riksgräns mellan Sverige och Danmark. I Halland låg Viske härad runt vattendraget medan det i Västergötland passerade genom Ås, Vedens och Marks härad. I Västergötland fanns under medeltiden Örestens fästning och Kinnaborg vid Viskan och nära gränsen.[22] Borås grundades 1621[23] och kom därefter att växa snabbt, inte minst under 1800-talet och början av 1900-talet. Tillväxten i Borås och andra orter längs vattendraget var knuten till textilindustrin.[24]
Fiske
[redigera | redigera wikitext]Det har funnits en laxgård som brukades av Ås kloster.[25] Den mesta fisken fångas strax nedströms Kullagårds kraftverk. Mellan 1874 och 1881 fanns det fiskodling i Viskan på flera platser. Runt 1900 sattes det ut odlad fisk från Lagan. Det finns ungefär 15 fiskevårdsområden i vattendragets avrinningsområde.[10]
Transport
[redigera | redigera wikitext]Transporter på Viskan har försvårats av en rad forsar, vad och vattenfall. Johan Wärnschiöldh fick 1645 av Axel Oxenstierna i uppdrag att granska Viskan och Hallands övriga åar för att undersöka om de skulle kunna brukas för transport. Han kom att lista 44 punkter som hindrade sjöfart på Viskan och bedömde att den inte skulle kunna nyttjas som farled.[26] Förbindelserna längs vattendraget har generellt varit av låg kvalitet då mycket tyder på att handeln mellan Varberg och Borås i början främst gick längs Ätran[27] Lokomotivångaren Svanen gick dock på Viskan och Öresjö under 1890-talet. Varberg-Borås Järnväg (WBJ), som invigdes i november 1880, följer i stort sett Viskans dalgång. Det gör även riksväg 41. Flottning har förekommit på Viskan och dess biflöden. Gundeboån, Häggån och Toretorpsån har varit allmänna flottleder.[12]
Vattenkraft
[redigera | redigera wikitext]Totalt är elproduktionen i Viskan omkring 60 GWh.[14] I avrinningsområdet finns 24 vattenkraft som leverar ungefär 90 GWh per år.[13]Rydahls bomullsspinneri blev 1882 först i Sverige med att producera el från vattenkraft, elen användes för att driva belysningen på företaget.[28] Vattenkraft från Viskan har drivit många företag genom åren. Den var grunden till den blomstring Viskadalen upplevde i gångna tider. I Rydal ligger Rydals vattenkraftstation, vilken tar sin kraft från Viskan.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Inom svensk skolundervisning används ramsan vi ska äta, ni ska laga, alternativt laga ni, äta vi för att komma ihåg vattendragen som mynnar i Halland. Den första varianten räknar upp åarna norrifrån, den andra söderifrån.[29]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]
En krök i centrala Borås.
Viskan från en bro i Åskloster, där även utloppet i Klosterfjorden finns.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Viskan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ↑ Viskans vattenflöden, från Trafikverket[död länk]
- ↑ Viskan Åsbro, från Vatteninformationssystem, Sverige (VISS)
- ↑ ”Vattendragsregistret”. SMHI. Arkiverad från originalet den 21 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060721130302/http://www.smhi.se/sgn0102/n0204/vdragreg.pdf. Läst 9 mars 2026.
- ↑ ”Avrinningsområden i Sverige - Del 4. Vattendrag till Västerhavet”. SMHI/Svenskt Vattenarkiv. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:947703/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 mars 2026.
- ↑ Alldeles efter att biflödet anslutet
- ↑ ”Avrinningsområden (2017-2021)”. Länsstyrelserna. https://ext-geodatakatalog-forv.lansstyrelsen.se/PlaneringsKatalogen/GetMetaDataById?id=fe770d2e-1965-4fb6-b402-87d130383b09_C.
- 1 2 3 Bengtsson, Henrik (18 maj 2018). ”Utredning avseende transport av föroreningar till Viskan”. https://www.boras.se/download/18.3532eb7817229cb8e0ebd888/1591348453293/Utredning%20avseende%20transport%20av%20f%C3%B6roreningar%20i%20Viskan,%20L%C3%A4nsstyrelsen%202018-05-18.pdf. Läst 10 februari 2026.
- 1 2 3 4 ”Förteckning över Sveriges vattenfall - 105. Viskan och 106. Rolfsån”. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. https://www.smhi.se/download/18.1992a2461933f3b5a093cc0/1732621333530/105-106-Viskan-Rolfs%C3%A5n_F%C3%B6rteckning-%C3%B6ver-Sveriges-vattenfall-1941.pdf. Läst 27 juni 2025.
- 1 2 3 4 ”Fiskevårdsplan för Viskan”. Viskans vattenråd. https://viskan.nu/wp-content/uploads/2023/11/fiskevardsplanviskanrev111121-slutlig.pdf. Läst 15 februari 2026.
- 1 2 3 4 5 ”Översiktsplan för Viskans vattensystem – problemanalys och fokusområden”. https://viskan.nu/wp-content/uploads/2024/11/oversiktsplan-for-viskan-2024.pdf. Läst 26 april 2025.
- 1 2 3 ”Åtgärdsomräde Viskan”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 6 november 2018. https://ext-dokument.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Kulturmiljo/VaKul/Omradesbeskrivningar/Viskan.pdf. Läst 9 februari 2026.
- 1 2 Modigh, Anna m.fl. (2012). ”Klimatanpassning Viskan”. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440271067a/1527532707217/Klimatanpassning%20Viskan.pdf. Läst 10 februari 2026.
- 1 2 ”Viskans vatten gammal källa till elektricitet”. Hallands Nyheter. 16 februari 2013. https://www.hn.se/nyheter/viskans-vatten-gammal-kalla-till-elektricitet.7f172242-edba-4fd8-acb2-8411aa370548. Läst 27 juni 2025.
- ↑ Wang, Siyuan (13 maj 2022). ”Sediment Transport and Erosion in Viskan River, South Sweden”. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9089239&fileOId=9089287. Läst 10 februari 2026.
- ↑ ”Textilindustrins gamla miljösynder i Viskan ska saneras”. Sveriges Radio. 10 januari 2019. https://www.sverigesradio.se/artikel/7128977. Läst 28 juni 2025.
- ↑ ”Verksamhet”. Viskans vattenråd. https://viskan.nu/verksamhet/. Läst 15 februari 2026.
- ↑ ”Viskans vattenråd”. Viskans vattenråd. https://viskan.nu/wp-content/uploads/2025/08/viskans-vattenrad-flyer-sommar2025.pdf. Läst 31 januari 2026.
- ↑ Artelius, Tore. ”Livsnerven : om arkeologiska undersökningar vid Viskan i Veddige”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1290857/FULLTEXT01.pdf. Läst 10 februari 2026.
- ↑ ”Ås Kloster” (på danska). Danmarks nationalleksikon. https://lex.dk/%C3%85s_Kloster. Läst 28 juni 2025.
- ↑ ”Med möda och sten byggdes flottningens motorvägar”. Skogshistoriska Sällskapets Tidskrift. 2021. sid. 28-37. https://skogshistoria.se/wp-content/uploads/2025/01/Arsskrift-2021-s-28-37-med-moda-och-sten-byggdes-flottningens-motorvagar.pdf. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ”Västergötlands borgar”. Bjellum. https://www.bjellum.se/7Nolbrea/medeltid/axevall/ax_borgar.htm. Läst 28 juni 2025.
- ↑ Millqvist, F., Borås första storhetstid, (1991), s. 9, 17
- ↑ ”Textilstaden Borås”. Prisma Västra Götaland. https://www.prismavg.se/exhibits/show/boras/textilstaden_boras. Läst 28 juni 2025.
- ↑ ”Fakta om Viskan”. Viskans vattenråd. https://viskan.nu/fakta-om-viskan/. Läst 26 april 2025.
- ↑ Sveriges inre vattenvägar band I s. 203.
- ↑ Sven Larsson (2017). Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Halmstad: Förlag Hedasken. ISBN 978-91-639-3170-3
- ↑ ”Spinneriet som tände första elektriska lampan”. Vattenfall. https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/spinneriet-som-tande-forsta-elektriska-lampan. Läst 27 juni 2025.
- ↑ ”Mästarens bästa metoder att minnas”. Land. 18 januari 2018. Arkiverad från originalet den 11 december 2023. https://web.archive.org/web/20231211145629/https://www.land.se/halsa/mastarens-basta-metoder-att-minnas/. Läst 10 februari 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Viskans vattenråd viskan.nu
- Vattendragsregister, från SMHI
| |||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||
