close
Hoppa till innehållet

Kuopio

För asteroiden, se 1503 Kuopio.
Kuopio
Kuopio (finska)
Kommun
BERJAYA
BERJAYA
Kuopio stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Norra Savolax
Admin. centrum Kuopio centraltätort
Area 3 740,1 km² (2016-01-01)[1]
 - land 2 775,73 km²
 - vatten 964,37 km²
Folkmängd 121 543 (2021-12-31)[2]
 - män 58 507 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 61 703 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 43,79 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Jarmo Pirhonen
 - Kommunfullm.
ordf.
Sari Raassina
 - Kommunstyr.
ordf.
Antti Kivelä
Kommunkod 297
Geonames 650225
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
108 126 (96,4 %)[3]
117 (0,1 %)[3]
3 (0,0 %)[3]
3 871 (3,5 %)[3]
Administrativa data  
- Landskapsförb. Norra Savolax
- Regioncentrum Kuopio
- Skattebyrå Kuopio
- Välfärdsområde Norra Savolax
- Försäkringskrets Kretscentralen för östra Finland
- Nödcentral Kuopio nödcentral
- Räddningsverk Norra Savolax
- EU-målområde 1
Läge 62°53′30″N 27°40′46″Ö / 62.89167°N 27.67944°Ö / 62.89167; 27.67944
Kuopio stads läge
Kuopio stads läge
Kuopio stads läge
Webbplats: www.kuopio.fi

Kuopio är en stad och kommun i landskapet Norra Savolax i Finland. Kuopio stad har 121 543 invånare (2020), och är därmed östra Finlands största stad. Stadens totala areal uppgår till 3 740,1 km². Kuopio stads språkliga status är enspråkig finsk. Vehmersalmi kommun sammanslogs vid årsskiftet 2004/2005, Karttula kommun den 1 januari 2011 och Nilsiä stad den 1 januari 2013 med Kuopio stad. Vid årsskiftet 2014/2015 slogs, i sin tur, Maaninka kommun samman med Kuopio stad och 2016/2017 även Juankoski.

Trakten har varit befolkad sedan inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 10 000 år sedan. Kuopio grundades 1653 av Per Brahe men staden fick inte stadsrättigheter förrän 1775 under Gustav III:s regeringstid. Under perioden 1809−1917 utvecklades staden till skol- och kulturstad.[källa behövs]

1 januari 1973 inkorporerades kommunen Riistavesi.[4]

Centraltätorten Kuopio har 83 454 invånare (2012).[5] Utanför centralorten Kuopio finns fem större tätorter:[6]

Mandatfördelning i Kuopio stad, valen 1976–2025

[redigera | redigera wikitext]

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet. Ytterligare material finns i Riksarkivet.[7]

ValårVFDASDPGRÖNSAFCLFPRNKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19761316192315
13169315
5974,4
198012152101217
12151017
5973,1
19849153411116
915341116
5968,6
198861164393215
616439315
5963,9
199281510291212
81510912
5963,6
1996716712116
71671216
5954,0
2000714814313
714814313
5948,4
2004715616312
715616312
5952,5
3524
20085129313215
512931315
5957,2
3821
20124125913214
412591314
5952,3
3722
20175118614312
5118614312
5952,6
3425
202141088141212
410881412
5949,7
3128
20254147317212
414731712
5950,0
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kuopio har femton vänorter:

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Av de anställda arbetar 40 procent inom offentlig sektor, 17 procent i finansiella sektorn och med företagstjänster, 16 procent inom handel, hotell och restauranger, 12 procent med tillverkning, el- och vattenförsörjning, 7 procent med transporter, lager och kommunikationer, 6 procent med byggverksamhet och 2 procent inom jord- och skogsbruk. Stadens universitet som grundades 1966 har cirka 6 000 studerande på fem fakulteter. Kuopio är sätesort för ärkebiskopen i Finlands ortodoxa kyrka och för en av biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Kuopio stad 1975–2020[8]
ÅrFolkmängd
1975
 
98 002
1980
 
99 687
1985
 
102 686
1990
 
104 675
1995
 
108 199
2000
 
108 890
2005
 
110 208
2010
 
112 336
2015
 
116 921
2020
 
120 210
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[9][10]

SpråkTalare 2022-12-31
AntalAndel (%)
Hela befolkningen122 594100,0
Inhemska språk totalt116 57195,1
Finska116 43195,0
Svenska1400,1
Främmande språk totalt6 0234,9
Ryska1 5891,3
Arabiska7860,6
Engelska3700,3
Estniska2840,2
Annat språk2550,2
Thailändska1930,2
Persiska1720,1
Kinesiska1690,1
Spanska1660,1
Turkiska1400,1
Bengali1280,1
Tyska1100,1
Urdu1050,1
Språk med färre än 100 talare men fler än 101 4281,2
Språk med färre än 10 talare1280,1
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







BERJAYA
  Finska (95,0 %)
  Svenska (0,1 %)
  Främmande språk (4,9 %)

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Kuopio

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
  2. 1 2 3 4 ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
  3. 1 2 3 4 ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016.
  4. (på finska och svenska) (BERJAYA PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023
  5. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 15 juli 2019.
  6. Större tätorter i Kuopio kommun, Kuopio stads webbplats Arkiverad 22 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 9 januari 2015.
  7. ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 29 november 2021.
  8. ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
  9. ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
  10. ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
  11. Dansteater Minimis webbplats Arkiverad 6 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) (finska) Läst 15 januari 2013.
  12. Kuopio kvartersmuseums webbplats Arkiverad 3 september 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) (finska) Läst 15 januari 2013.
  13. Finlands ortodoxa kyrkomuseums webbplats Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) (finska) Läst 15 januari 2013.
  14. Kuopio veteranbilmuseums webbplats (engelska) (finska) Läst 15 januari 2013.
  15. J.V. Snellmans hemmuseums webbplats Arkiverad 30 december 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) (finska) Läst 15 januari 2013.
  16. Kuopio museums webbplats (finska) Läst 15 januari 2013.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]