close
Hopp til innhald

Indra

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Indra
Konge av devaene
Konge av Svarga
Gud for vêret, lyn, tore, stormar og regn
Indra, Parjanya
Andre namnDevendra, Mahendra, Surendra, Surapati, Suresha, Devesha, Devaraja, Amaresha, Vendhan,
Devanagariइन्द्र
Sanskrit-transliterasjonIndra
TilknyttAdityas, Deva, Dikpala, Parjanya
HeimAmarāvati, hovudstaden til Indraloka i Svarga[1]
MantraOṁ Indradevāya Namaḥ
Oṁ Indrarājāya Vidmahe Mahā Indrāya Dhīmahi Tanno Indraḥ Pracodayāt
VåpenVajra, astra, indrastra, aindrastra
SymbolVajra, indranettet
DagSundag
VahanaAiravata (kvit elefant), Uchchaihshravas (kvit hest), guddommeleg vogn dregen av åtte hestar
TekstarVedaene, Puranaene, Upanishadanae
KjønnMannleg
FestivalarIndra Jatra, Indra Vila, Raksha Bandhan, Lohri, Sawan, Deepavali
Familie
ForeldreVedisk:
Dyaus og Prithvi
eller
Tvashtri og maken hans
Itihasa-Purana:
Kashyapa og Aditi[2][3]
SyskenAdityaene med Surya, Varuna, Bhaga, Aryaman, Mitra, Savitr og Vamana
EktemakeIndrāṇī
Barn
Svarar til
BuddhistiskŚakra

Indra (sanskrit इन्द्र) er ein vedisk gud som tidlegare var svært viktig innan hinduismen. Han er kongen av devaene og Himmelen, med krig og vêr, særleg regn og torevêr, som sine viktigaste område. I dag er ikkje guden tilbeden, men han er framtredande i mange hindumyter, og 250 hymne i Rigvedaen — ein fjerdedel — er tileigna han.

Indra svarar til Tor i norrøn gudetru og til Zevs og Jupiter i gresk og romersk mytologi. Medan han i dag er erstatta av gudar som Sjiva og Visjnu, tok han sjølv plassen til dei eldre gudane Varuna og Dyaus.

Indra var son av Dyaus og Prithvi og gift med Satsji (Indrani). Dei hadde ungane Djayanta, Midhusa, Nilambara, Rbhus, Rsabha og Sitragupta. I tillegg var Indra far til apekongen Vali, helten Ardjona med Kunti og dei stormfulle marutane med Diti. Han blir òg nemnd som far, men òg som bror, til solguden Surya.

Indra skal vera stor og kraftig med lange armar og raudleg hår og skjegg — men mange statuar av han er skjegglause. Han rir elefanten Airavata og held våpenet vadjra, ein torekile.

Guden held til på toppen av fjellet Meru, i Svarga, som er å likna med Valhall eller Himmelen. Han drikk gjerne den heilage drikken soma, som hjelper han til å utføra heltedådar.

Det største verket til Indra var å drepa den demoniske draken Vritra, som hadde teke til seg alle dei viktige levemidla i verda, som lys, vatn og kyr.

Guden opptrer òg i audmjukande forteljingar. I Ramayana blir det fortald at han, ved å forkle seg som mannen hennar, hadde samleie med den vakre Ahalya. Ektemannen Gautama kom tilbake og oppdaga Indra, fortsatt forkledd, på veg ut. Ettersom Gautama var ein mektig rishi hadde han makt til å forbanna Indra og gjorde det — ved å gje han tusen kvinnelege kjønnsorgan over heile kroppen. Desse blei seinare forandra til auge.

Indra i andre religionar

[endre | endre wikiteksten]

Indra er kjend som Thagyamin, kongen av nat-åndene i burmesisk tradisjon. og som Taishakuten i japansk gudetru, der han er ein viktig vernargud.

  1. Dalal, Roshen (2014). Hinduism: An alphabetical guide. Penguin Books. ISBN 978-81-8475-277-9 via Google Books.
  2. Dalal, Roshen (2010). Hinduism: An Alphabetical Guide (på engelsk). Penguin Books India. ISBN 978-0-14-341421-6.
  3. Mani 1975.

Bakgrunnsstoff

[endre | endre wikiteksten]
BERJAYA Commons har multimedium som gjeld: Indra