Sydkinesiska havet

Sydkinesiska havet, eller Sydkinesiska sjön, är ett bihav till Stilla havet och utgör del av det Australasiatiska medelhavet.^[1] Havet gränsar i norr till södra Kina och Taiwan, i öster till Filippinerna, i söder till Borneo och i väster till fastlandet i Sydostasien.^[2] Det är ett av världens mest strategiskt betydelsefulla havsområden, både som sjöfartsled och på grund av sina naturresurser.^[3]

Etymologi

Området går under flera namn. I Kina kallas det Södra havet (Nán Hǎi) och i Vietnam Östra havet (Bien Dong)^[4] De flesta länderna använder det från början europeiska namnet Sydkinesiska havet, däribland Indonesien (Laut China Selatan).

Historia

Havet har använts som transportväg i alla tider. Europeiska sjöfarare använde området som sjöväg från 1500-talet, då portugisiska sjöfarare använde beteckningar som motsvarade ”Kinas hav”.

Sjöfart och ekonomi

Sydkinesiska havet innehåller några av världens viktigaste sjöfartsleder, bland annat rutten mellan Indiska oceanen och östra Asien via Malackasundet.^[3] Området är särskilt viktigt för transporter av energi till östasiatiska ekonomier, eftersom stora mängder olja och flytande naturgas passerar genom Malackasundet och vidare mot bland annat Kina, Japan och Sydkorea.^[5]

Fiske är också ekonomiskt viktigt i Sydkinesiska havet, och kustbefolkningar i regionen har länge varit beroende av havets fiskeresurser.^[3]

Naturresurser

Under havsbottnen finns olja och naturgas, särskilt i områden norr om Borneo, öster om Malackahalvön och nordväst om Palawan.^[3] I regionen finns olja; bekräftad mängd är omkring 1,2 km³ och den totala mängden uppskattas vara 4,5 km³. Det finns en uppskattad mängd på omkring 7 500 km³ naturgas.

Geografi

Sydkinesiska havet förbinds med Östkinesiska havet genom Taiwansundet och med Indiska oceanen via bland annat Malackasundet. I sydväst gränsar området mot Thailändska bukten, och i söder mot vattnen kring Borneo och Malackahalvön.^[2] Området omfattar en yta av omkring 3,5–3,7 miljoner km² och sträcker sig från norr till söder mellan Singapore och Taiwansundet och från väst till öst mellan södra Kina och Filippinerna. Sydkinesiska havet är det största havsområdet efter oceanerna.

Nationer och territorier:

Större områden:

Anambasöarna

Dongshaöarna

Hainan

Natunaöarna

Scarboroughrevet

Paracelöarna

Spratlyöarna

Några ögrupper i Sydkinesiska sjön.

Många av öarna och reven i Sydkinesiska havet är små, låglänta eller tidvis översvämmade formationer. Deras rättsliga status är viktig eftersom öar, rev och undervattensformationer kan få olika betydelse enligt havsrätten.^[6] I Sydkinesiska havet finns mer än 200 öar och revområden, bland annat:

Territoriella tvister

Sydkinesiska havet är föremål för flera överlappande territoriella och maritima anspråk. Kina, Taiwan, Vietnam, Filippinerna, Malaysia och Brunei gör anspråk på olika öar, rev eller havsområden i regionen.^[7]

Två av de mest omstridda ögrupperna är Paracelöarna och Spratlyöarna. Paracelöarna kontrolleras av Kina men görs också anspråk på av Vietnam och Taiwan, medan Spratlyöarna omfattas av överlappande anspråk från flera stater.^[7]

År 2016 avgjorde en skiljedomstol i Haag ett mål mellan Filippinerna och Kina enligt Förenta nationernas havsrättskonvention. Domstolen behandlade bland annat Kinas historiska anspråk, rättslig status för olika rev och öar samt vissa kinesiska åtgärder i området; Kina deltog inte i förfarandet och avvisade utslaget.^[6]

Referenser

↑ ”Australasiatiska medelhavet”. © NE Nationalencyklopedin AB. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/australasiatiska-medelhavet. Läst 20 januari 2016.
1 2 ”South China Sea”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/South-China-Sea. Läst 5 maj 2026.
1 2 3 4 ”South China Sea: Economic aspects”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/South-China-Sea/Economic-aspects. Läst 5 maj 2026.
↑ John Zumerchik; Steven Laurence Danver (2010). Seas and Waterways of the World. sid. 245. https://books.google.se/books?id=IBKoUXrF5p0C&pg=PR259
↑ ”The Strait of Malacca, a key oil trade chokepoint, links the Indian and Pacific Oceans”. U.S. Energy Information Administration. 11 augusti 2017. https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=32452. Läst 5 maj 2026.
1 2 ”The South China Sea Arbitration”. Permanent Court of Arbitration. https://pca-cpa.org/ar/cases/7/. Läst 5 maj 2026.
1 2 ”Territorial disputes in the South China Sea”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/territorial-disputes-in-the-South-China-Sea. Läst 5 maj 2026.

Externa länkar

om Sydkinesiska havet

[1] ”Australasiatiska medelhavet”. © NE Nationalencyklopedin AB. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/australasiatiska-medelhavet. Läst 20 januari 2016.

[britannica-south-china-sea-2] 1 2 ”South China Sea”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/South-China-Sea. Läst 5 maj 2026.

[britannica-economic-3] 1 2 3 4 ”South China Sea: Economic aspects”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/South-China-Sea/Economic-aspects. Läst 5 maj 2026.

[4] John Zumerchik; Steven Laurence Danver (2010). Seas and Waterways of the World. sid. 245. https://books.google.se/books?id=IBKoUXrF5p0C&pg=PR259

[eia-malacca-5] ”The Strait of Malacca, a key oil trade chokepoint, links the Indian and Pacific Oceans”. U.S. Energy Information Administration. 11 augusti 2017. https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=32452. Läst 5 maj 2026.

[pca-south-china-sea-6] 1 2 ”The South China Sea Arbitration”. Permanent Court of Arbitration. https://pca-cpa.org/ar/cases/7/. Läst 5 maj 2026.

[britannica-disputes-7] 1 2 ”Territorial disputes in the South China Sea”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/territorial-disputes-in-the-South-China-Sea. Läst 5 maj 2026.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]