Kvicksilver(II)oxid
| Kvicksilveroxid | |
  | |
| Systematiskt namn | Kvicksilver(II)oxid |
|---|---|
| Kemisk formel | HgO |
| Molmassa | 216,59 g/mol |
| Utseende | Rött eller gult fast ämne |
| CAS-nummer | 21908-53-2 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 11,14 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olösligt g/l |
| Smältpunkt | 500 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Mycket giftigt |
| NFPA 704 |
1
3
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kvicksilver(II)oxid, HgO, är en kemisk förening mellan kvicksilver och syre.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Det kan dels framställas genom långvarig upphettning av kvicksilver med lufttillträde, vid en temperatur som ligger nära kvicksilvrets kokpunkt, dels genom upphettning av kvicksilvernitrat, blandat med kvicksilver, och erhålls i båda fallen som ett rött kristallinskt pulver.
Om man däremot fäller ut en lösning av ett kvicksilversalt, som till exempel kvicksilverklorid[förtydliga], med natriumhydroxid och därefter tvättar fällningen med vatten, erhålls den som fälld kvicksilver(II)oxid, ett amorft rödgult pulver, vilket lättare än det röda, angrips av de flesta kemikalier.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Kvicksilver(II)oxid är nästan olösligt i vatten. Den är mycket giftigt och sönderfaller vid upphettning i kvicksilver och syre. Även vid inverkan av solljus sönderdelas den delvis och färgas då svart.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Kvicksilver(II)oxid har haft användning inom medicinen, för tillverkning av olika kvicksilverpreparat.
Den har också använts för inblandning i båtbottenfärg för att förhindra musslor och dylikt från att växa fast på fartyg.
Kvicksilverpreparat är idag på grund av sin giftighet ej tillåtna att användas.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mercury(II)_oxide, 2 januari 2012.
