Serbiska alfabetet

Serbiska alfabetet.

Vuk Karadžić, runt år 1850.

Serbiska alfabetet, eller Serbisk kyrilliska (kyrilliska: Српска ћирилица; latinska: Srpska ćirilica), är en variant av det kyrilliska alfabetet som används för att skriva serbiska.

Alfabetet består av 30 tecken som vart och ett motsvarar ett ljud: alfabetet är alltså fonetiskt.

Det renoverades år 1818 av lingvisten och språkreformatorn Vuk Karadžić, genom att anpassa det tidigare använda ryska alfabetet för att bättre passa det serbiska språkets behov.

Historik

Under medeltiden blev alfabetet formellt erkänt i Serbien (dåvarande Furstendömet Serbien).

I dag är alfabetet officiell skriftform i Serbien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina. I Serbien har alfabetet status som officiell skriftform i kraft av grundlagens artikel 10, men det är fastställt i lag med lägre rang (formell lag) att också det latinska alfabetet (Gajs latinska alfabet) kan användas i officiella sammanhang. I Montenegro är skriftformerna jämställda i grundlagen. I Bosnien och Hercegovina är skriftformerna också jämställda, men detta är inte reglerat i grundlagen. Det har emellertid fastslagits av domstolslagen, artikel 9.

Jämförelse

Jämfört med det ryska alfabetet har några tecken som ansetts överflödiga uteslutits, bland andra ю, й, ъ, ь, щ, я. De nya tecknen ћ, ђ, љ, њ, ј och џ, används inte i några andra kyrilliska alfabet utom det makedonska, som dock använder ѓ och ќ i stället för ђ och ћ.

Versaler och gemener i det serbiska alfabetet, med latinsk translitterering:

А а	A a		Н н	N n
Б б	B b		Њ њ	Nj nj
В в	V v		О о	O o
Г г	G g		П п	P p
Д д	D d		Р р	R r
Ђ ђ	Đ đ		С с	S s
Е е	E e		Т т	T t
Ж ж	Ž ž		Ћ ћ	Ć ć
З з	Z z		У у	U u
И и	I i		Ф ф	F f
Ј ј	J j		Х х	H h
К к	K k		Ц ц	C c / Ts ts
Л л	L l		Ч ч	Č č
Љ љ	Lj lj		Џ џ	Dž dž
М м	M m		Ш ш	Š š

Translitterering

Serbisk-kyrilliska alfabetet

Versal	Gemen	Transkrib.	Namn	Uttal	Noter
А	а	a	а /a/	[a]
Б	б	b	бе /be/	[b]
В	в	v	ве /ve/	[v]
Г	г	g	ге /ɡe/	[ɡ]
Д	д	d	де /de/	[d]
Ђ	ђ	đ	ђе /dʑe/	[dʑ]	Translittereras även đ.
Е	е	e	е /e/	[e]
Ж	ж	ž	же /ʒe/	[ʒ]	Translittereras även ž.
З	з	z	зе /ze/	[z]
И	и	i	и /i/	[i]
Ј	ј	j	је /je/	[j]	Translittereras även ǰ.
К	к	k	ка /ka/	[k]
Л	л	l	ле /le/	[l]
Љ	љ	lj	ље /ʎe/	[ʎ]	Translittereras även l̂.
М	м	m	ме /me/	[m]
Н	н	n	не /ne/	[n]
Њ	њ	nj	ње /ɲe/	[ɲ]	Translittereras även n̂.
О	о	o	о /o/	[o]
П	п	p	пе /pe/	[p]
Р	р	r	ре /re/	[r]
С	с	s	се /se/	[s]
Т	т	t	те /te/	[t]
Ћ	ћ	ć	ће /tɕe/	[tɕ]
У	у	u	у /u/	[u]
Ф	ф	f	фе /fe/	[f]
Х	х	h	ха /ha/	[h]	Translittereras även h.
Ц	ц	c	це /ʦe/	[ʦ]	Translittereras även ts.
Ч	ч	č	че /tʃʲe/	[tʃʲ]	Translittereras även č.
Џ	џ	dž	џе /dʒʲe/	[dʒʲ]	Translittereras även d̂.
Ш	ш	š	ша /ʃa/	[ʃ]	Translittereras även š.

Serbisk-latinska alfabetet

Versal	Gemen	Namn	Uttal
A	a	a /a/	[a]
B	b	be /be/	[b]
C	c	ce /ʦe/	[ʦ]
Č	č	če /tʃʲe/	[tʃʲ]
Ć	ć	će /tɕe/	[tɕ]
D	d	dе /de/	[d]
Dž	dž	dže /dʒʲe/	[dʒʲ]
Đ	đ	đe /dʑe/	[dʑ]
E	e	e /e/	[e]
F	f	fe /fe/	[f]
G	g	ge /ɡe/	[ɡ]
H	h	ha /ha/	[h]
I	i	i /i/	[i]
J	j	je /je/	[j]
K	k	ka /ka/	[k]
L	l	le /le/	[l]
Lj	l	lje /ʎe/	[ʎ]
M	m	me /me/	[m]
N	n	ne /ne/	[n]
Nj	nj	nje /ɲe/	[ɲ]
O	o	o /o/	[o]
P	p	pe /pe/	[p]
R	r	re /re/	[r]
S	s	se /se/	[s]
Š	š	ša /ʃa/	[ʃ]
T	t	te /te/	[t]
U	u	u /u/	[u]
V	v	ve /ve/	[v]
Z	z	ze /ze/	[z]
Ž	ž	že /ʒe/	[ʒ]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 4 maj 2021.