
Ibland saknar jag detta hem något förskräckligt. Oftast när det känns lite jobbigt i min vardag här hemma i grå och kalla november lägger sig över axlarna. Västkusten är otrolig under de flesta årstider men vintern är inget vidare – det är så rått, kallt och grått mest hela tiden. Något helt annat än Dalarna som vi ibland besöker vintertid. Blir alldeles avundsjuk på de snabba och underbara väderomslagen jag ser hos Underbaraclara som bor i Västerbotten – där har de vinter och fullt av snö nu.
Jag drömmer mig bort hit. Till en liten by i Frankrike. Jag tänker på planlösningen i källaren när vi ska bygga om den till ett extra boende. Och på trädgården. Ibland tänker jag bara på hur härligt det är att vädra sängkläderna och bädda med nytvättat linne som doftar Savon de Marseille.

Vi har tre franska balkonger ut mot gatan på denna sidan av huset. Ibland passerar häst och vagn packad med diverse till vinproduktion.
Jag hänger ut våra täcken och kuddar och vädrar dem mot gatan under några timmar.

Passar på att våttorka golven också – såpan jag använder här dofta ljuvligt.

Under hösten när vi varit här är det mörkt när vi vaknar och då brukar jag tända levande ljus på spiselkransen och glänta på balkongdörrarna för att släppa in lite frisk luft. Kryper ner under täcket igen med en kaffekopp och en bok att bläddra i. Men gud så mysigt. Snälla teleportera mig till min franska säng direkt tack.
Hemma i Varberg ligger jag aldrig kvar i sängen utan går bara upp och startar dagen direkt – jag borde anamma min franska livsstil lite mer i vardagen också…

Jag har lämnat en doft här nere. Står på spisen bredvid ljusstaken. Den får jag bara använda i Frankrike. Det är Iris 39 från Le Labo. Jag tror de har slutat att göra denna doft för jag finner den inte nu när jag letar efter dess doftnoter. Då ska jag vara rädd om den och inte slösa. Doften jag använder i min vardag annars är alltid Santal 33. Den har en så fin historia:
“Imagine sitting in solitude on the rugged, wide plains of the American West, firelight on your face, indigo-blue night skies above. There is nothing around save for the soft, desert wind. You. Are. Free. From this defining vision was born SANTAL 33: a perfume that touches the vast and wild universality of this dream… that intoxicates… It combines a mix of cardamom and notes of iris and violet, which crackle in the formula. Added to this smoking wood alloy (Australian sandalwood, cedarwood) are some spicy, leathery, musky notes, giving this perfume its signature and addictive comforting scent. Here is, in a few words, what SANTAL 33 is… An open fire…The soft drift of smoke…Where sensuality rises after the light has gone.”

Har också lämnat min vita jacka med AMOUR och svalor broderat på ryggen. Tanken är att jag bara ska kunna komma dit med ingenting i packning och kunna hoppa in i vardagslunken här nere.

Dags att plocka in dessa och bädda sängen.

Sådärja. En blekrosa bäddning får det bli idag med det röda bäddtäcket vid fotändan. Just detta fyndade jag på den årliga vintagemarknaden i Pezenas.

Jag vet inte riktigt när jag är här igen. Förhoppningsvis redan i början av nästa år. Drömmen är att kunna tillbringa ännu mer tid här nere så klart men allt har sin tid. Jag är väldigt tacksam över att vi lyckades skapa ett boende här nere tidigare i livet än vad vi någonsin hade vågat drömma om – detta var egentligen en förhoppning inför pensionen men dörren öppnade sig tidigare i livet. Kanske ska skriva ett inlägg om hela resan? Från första mötet med ett boende här nere till vart vi är nu.
Är ni intresserade av det?


Formed in 2009, the Archive Team (not to be confused with the archive.org Archive-It Team) is a rogue archivist collective dedicated to saving copies of rapidly dying or deleted websites for the sake of history and digital heritage. The group is 100% composed of volunteers and interested parties, and has expanded into a large amount of related projects for saving online and digital history.


































