Infanterikanonvagn 102-103
Pansarv�rnsrobotvagn 551
Luftv�rnsrobotvagn 701
Museets Ikv 102
I slutet av 40-talet framkom att infanteriet beh�vde ett kraftigare direktunderst�d till sina brigader, som kunde f�lja dem i all slags terr�ng.
Den tidigare anv�nda pj�sen infanterikanon m/45, 10,5 cm kanon med bakbl�s var inte s�rskilt effektiv varken i skottvidd eller framkomlighet. Bakbl�set var dessutom betydligt kraftigare �n med granatgev�r s� den var l�tt att uppt�cka och pj�sen f�rsvann snart ur organisationen. Huvuddelen av dessa pj�ser s�ldes till Dominikanska republiken med annan f�rsvarsmateriel, flygplan, stridsvagnar och pansarbilar.
Pvkanonerna 37 och 57 mm hade f�r liten verkan av det enskilda skottet. Sav m/43 fanns bara 36 st av och det r�ckte inte l�ngt.
Beslut togs att utveckla en bandg�ende pj�s p� ett l�tt chassi. Den skulle i stort sett endast skjuta spr�nggranater f�r bek�mpning av mjuka m�l.
Ikv 72
En f�rsta serie om 10 vagnar togs fram 1953 p� Landsverk. Den var bev�pnad med samma kanon som strv m/42 och kallades ikv 72. Senare togs ytterligare en serie om 26 fram p� samma chassi men lite �ndrad i styrv�xeln, ikv 72B
F�r att att sig �ver vattendrag provades att ta fyra �verskeppningsb�tar och surra fast vagnen vid. Antingen stakning eller utombordare, ingen egen motorkraft fr�n vagnen anv�ndes
Efter n�gra �r byttes kanonen till 10,5 cm haubits f�r b�ttre vapenverkan och vagnarna bytte beteckning till ikv 102. I samband med det inf�rdes pansartak f�r att ge skydd mot splitter fr�n artilleri. Det gick inte att f� helt t�tt beroende av intag f�r luft till motorn, som drogs genom stridsrummet.
Ikv 102
Ikv 102, luftintaget f�r motorn i bakre delen av �verbyggnaden.
Behov av ytterligare underst�dsvagnar fanns s� 1956 best�lldes ytterligare 81 vagnar. De �ndrades betr�ffande motorn som blev en luftkyld boxermotor fr�n SFA i Trollh�ttan, ikv 102 hade en vattenkyld V8 fr�n Ford. Utseendet i �vrigt ganska lika dock har vagnen sluppit luftintaget till stridsrummet och i st�llet f�tt "g�lar" p� sidan av motorrummet.
Ikv 103
"Fighting Face"
N�r ikv 91 tillf�rs beroende p� att huvuduppgiften f�r vagnarna �ndras till pansarbek�mpning blir dessa ikv �verfl�diga och kan anv�ndas till annat.
F�rs�k att bli b�rare av lv och pvrobot i pansarbrigaderna sker.
Prototypen till lvrobotvagn fanns utst�lld, i f�rr�d fanns en pvrbvagn. De har kvar originalmotor och i princip endast �ndrats genom att kanonen tagits bort.
Chassiet skiljer sig n�got �t mellan ikv 102 och 103. Man v�ljer efter f�rs�k att bara bygga lvrbv 701 p� fd ikv 103 chassiet men pvrbv 551 f�r blandat av b�da sorter. Motorn och transmission byts till samma som p� bv 206, Ford V6 med automatl�da. Vikten �kar med n�got ton, motorn har blivit 15 hk svagare s� den �r betydligt sl�are �n ikv n�r det g�ller k�rning, framf�r allt i terr�ng.
Pvrbv 551
Lvrbv 701
Vagnarna skiljer sig med nedf�llt vapen obetydligt �t exteri�rt, 3 antenner p� lv i st f 2 p� pvversionen, en "kakburk" l�ngst bak till v�nster p� taket f�r navigeringsutrustningen.
Ett f�rs�k p� ikv 72 chassi att bygga en 10,5 cm haubits till artilleriet.
En tidig version kallad tankett fm/49 hade 3 st ksp 39 strv, men den var bara 50% b�ttre verkan p� �n strv m/37 som varit omodern l�nge s� den blev ombyggd till granatkastarf�rs�k.
Den utrustades med tv� 12 cm granatkastare i ett upptill �ppet utrymme. Det lades ner p� grund av att chassit fj�drade f�r mycket vid skottlossning. N�r bes�ttningen var p� v�g ner�t s� b�rjade chassit att fj�dra upp�t. Kr�kta kn�n g�llde.
F�rs�k gjordes att s�lja ikv 102-103 utomlands till n�gra l�nder i Syd-Amerika och till Indien. En version f�r Indien var en breddad och f�rl�ngd pbv med plats f�r tv� skyttegrupper.
P� museet fanns sparat en ikv 102 och en 103, prototyperna till b�de lv- och pvrbvagnar, likas� ett ex av vardera serievagnarna lv- och pvrb.
