Renstyng
| Renstyng | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Underordning | Flugor Brachycera |
| Familj | Styngflugor Oestridae |
| Underfamilj | Hypodermatinae |
| Släkte | Hypoderma |
| Art | Renstyng H. tarandi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hypoderma tarandi | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Renstyng (Hypoderma tarandi) är en fluga som beskrevs 1758 av Carl von Linné. Arten ingår i släktet Hypoderma inom familjen styngflugor. Catalogue of Life placerar den dessutom i undersläktet Hypoderma (Oedemagena). Renstyng är en av de vanligaste parasiterna hos ren, där den orsakar bulor i renens hud allteftersom den växer.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Renstyngens är en stor styngfluga, som är tätt täckt med långa, gröngula, svarta och rödgula hår. Huvudet är sammetssvart baktill och dess ben har fullkomligt cylindriska lår.[1]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Renstyng förekommer cirkumpolärt i norra holarktis, i Skandinaviska fjällen, Sibirien, Kamtjatka, Alaska, Kanada, nordligaste USA och Grönland.[2]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Den befruktade honan fäster efter parningen 300–500 ägg[3] i sommarpälsen runt renens ljumske, gärna hos kalvarna. Äggen kläcks efter ett par dygn, varefter larven gör ett hål i skinnet och borrar sig in under huden på renens rygg där den bosätter sig under vintern. Den lever på lymfvätska. I juni när larven är färdig för förpuppning, utvecklas den till en fluga lika stor som en humla.[4][5] Det latinska namnet på korm, Hypoderma tarandi, betyder under huden (på) ren.
Renstynget är framförallt aktiv under varma sommardagar medan kraftig vind, regn och kallt väder (<10-12 °C) anses dämpa renstyngets flygaktivitet och äggläggning.[6] Renstynget kan flyga långt, upp till 90 mil.
Kormflugans ägg och larver förekommer enbart under renens hud och ska inte förväxlas med renens nässtyng (Cephenemyia trompe).
Renstyng och människan
[redigera | redigera wikitext]Renstynget parasiterar normalt på renar men den kan lägga ägg på andra djur och i människohår.[7] Parasiten är dock inte anpassad till att fullfölja hela sin livscykel på annat än ren[8] men larverna kan ta sig in under människohud och orsaka bulor.[9] I allvarliga fall kan larven krypa in i ögat och i vissa fall till och med orsaka blindhet.[9][10]
Till de vanliga symtomen räknas bland annat bulor i huvudregionen, till exempel kring ögon, ansikte, panna och hjässa samt svullna lymfkörtlar.[9][6][11] Hudsvullnaderna kan migrera, det vill säga de kan försvinna inom några dagar eller timmar och sedan dyka upp igen någon annanstans.[12] Svullnaden behöver inte nödvändigtvis betyda att parasiten befinner sig precis vid själva svullnaden, utan svullnaden kan även vara ett uttryck för immunförsvarets reaktion mot främmande organismer.[13]
Infektionen har betraktats som ovanlig så den kan därför lätt förbises av medicinsk personal.[9] Även om man upptäcker renstyngets ägg kan de förväxlas med huvudlusens ägg, som är vanliga fynd hos barn.[9][10][6] I vissa fall har man förbisett parasiten och istället försökt behandla det man tolkat som allergiska reaktioner.[14]
Även kortvarig vistelse i renskötselområden kan leda till att man drabbas av renstyng.[9] Människor som vistas i riskområden kan skydda sig mot angrepp från renparasiten genom att se till att bära huvudbonad under kalvmärkningstiden då renskötare ofta vistas i närheten av renarna[14] samt rent generellt under perioden juni-augusti i renskötselområden när flugan är aktiv och av misstag kan lägga ägg på människor.[8][9][10] Eftersom arten kan flyga långa sträckor behöver man inte nödvändigtvis ha haft närkontakt med renar för att drabbas.[15]
Man behöver inte använda skyddsglasögon då flugan inte lägger ägg direkt i ögonen.[8] Parasiten smittar inte heller mellan människor då enda sättet att drabbas är om man utsatts för renstyng och deras ägg.[15]
I Finland förefaller det officiella antalet drabbade människor vara färre än i Sverige och Norge,[14][16] och samtidigt konstaterar man även att renarna medicineras storskaligt mot parasiter i de finska renskötselområdena.[16]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Det finns en rad dialektala namn på renstyng[17] som gormstickar i Västerbotten, korm, kårm eller kvärm i Norrbotten, från samiskans "kurhmä" och parma och batteboske, som används av finska nybyggare i Torne lappmark.
Bland samer i Torne lappmark används följande benämningar: spehta, patte påske, patta påskeje  eller påsketeje. Patt eller patta, betyder "anus" eller "säte", och pattok betyder bakstickare.[källa behövs] Påsketeje betyder stickande, den som sticker. Ordets rot är påsketet, som betyder stinga.[källa behövs]
När larverna i maj blivit fullvuxna kallas de kurbma, gurbme, kurmut eller kormot.. Larvbenämningarna Kurbma med flera är besläktade med finska kärmet = orm och kermeinen, kärmehinen = full av ormar.
Samma benämningar används även för det ärr efter styngets angrepp som syns i beredda renskinn.[18]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström
- ↑ Global Biodiversity Information Facility (2026). Hypoderma tarandi (Linnaeus, 1758), läst 2026-01-05
- ↑ Ågren, E. & Chirico, J. (2005) Reindeer warble fly larvae (Hypoderma tarandi) in a moose (Alces alces) in Sweden. Acta Vet Scand. 2005;46(1-2):101-3. Department of Wildlife, Fish, and Environment, National Veterinary Institute, Uppsala, Sweden
- ↑ Nordkvist, M. (1960)
- ↑ Renens sjukdomar kort översikt. – Lappväsendet Renforskningen Småskrift 4.
- 1 2 3 Reindeer Warble Fly–associated Human Myiasis, Scandinavia Emerging Infectious Diseases,vol 19/no 5 2013, (läst 2013-06-19)
- ↑ Parasit från renar angriper människor Dagens Nyheter, 2013-06-16, (läst 2013-06-19).
- 1 2 3 Svårförklarad svullnad i ansiktet kan vara renstyngsparasit Sveriges Radio: Rádio Sápmi, 2013-06-17, (hört 2013-06-19).
- 1 2 3 4 5 6 7 Misstänkta lusägg i pojkes hår avslöjade farlig parasit Arkiverad 9 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läkartidningen, 2010-06-29 (läst 2013-06-19).
- 1 2 3 Bulorna hade kunnat göra pojken blind Arkiverad 22 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Forskning & Framsteg, 2010:8, 2010-11-17, (läst 2013-06-19).
- ↑ Oväntad spridning av renstyngsflugan Sveriges Radio: Rádio Sápmi, 2013-06-17, (läst 2013-06-19)
- ↑ Forsker på lumsk parasitt som smitter barn i Finnmark Arkiverad 18 september 2013 hämtat från the Wayback Machine., Forskning.no, 2013-05-10, (läst 2013-06-19)
- ↑ Slik så Jøran (12) ut etter å ha blitt smittet av reinbrems Nordlys, 2013-04-27, (läst 2013-06-19)
- 1 2 3 – Har selv opplevd at reinbrems er farlig, NRK Sápmi, 2013-04-26, (läst 2013-06-19)
- 1 2 Flere barn angrepet av reinbrems, 2013-01-14, (läst 2013-06-19)
- 1 2 Poron loiset sairastuttavat lapsia Pohjois-Norjassa, Yle, 2013-01-16, (läst 2013-06-19)
- ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862—1862, faksimilutgåva Malmö 1962, sidorna 208 och 209
- ↑ Svenska Akademiens ordbok: Renstyng (tryckår 1937)
