Andreas I av Ungern
| Andreas I av Ungern | |
 | |
| Född | 1015 (cirka)[1] |
|---|---|
| Död | 1060[2][3] Zirc[4], Ungern |
| Begravd | Tihany kloster |
| Medborgare i | Ungern |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Kung av Ungern (1047–1060)[2] | |
| Maka | Anastasia av Kiev[5][6] |
| Barn | György Adelaide av Ungern (f. 1045) Salomon I av Ungern (f. 1053)[7] David av Ungern (f. 1053 och 1055) |
| Föräldrar | Vasilij av Ungern (Emöke) de Tatonyi[8] |
| Släktingar | Béla I av Ungern (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Andreas I av Ungern, född omkring 1015, död innan 6 december 1060 i Zirc i Ungern, var en kung av Ungern från 1046 fram till sin död.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Som son till kung Vasilij, var han en ättling från den yngre grenen av huset Árpád.
När Stefan I:s son Emrik dog vid en jakt år 1031, fanns endast den hedniske Vasilij och hans tre söner Andreas, Béla och Levente som erkända tronföljare. Kung Peter I:s anhängare tillfångatog Vasilij och gjorde honom blind, och hans söner jagades bort från landet. De tre prinsarna flydde först till Tjeckien och därefter till Polen.
När Ungern blev tysk-romersk vasallstat efter 1044, beslöt den ungerska högadeln att skicka efter Andreas i Ryssland. När han ankom till landet på hösten 1046, hyllade de ungerska rebellerna honom som kung vid Abaújvár, en stad i nordöstra Ungern under Vatas hednauppror.
Många ungrare förväntade sig att Andreas skulle avskaffa kristendomen i landet och återställa den gamla ordningen. Men så blev inte fallet och ett nytt uppror bröt ut. Biskop Gerhard Sagredo blev ett offer för dessa uppror. Rebellerna kastade ner honom från en klippa i Buda, som nuförtiden kallas Gellértberget.
År 1047 hade Andreas återställt den kristna ordningen och blev enväldig kung av Ungern. Han måste i första hand skydda Ungern från Henrik III, som utan framgång angrep Ungern 1050, 1051 och 1052. Striderna slutade 1053 med freden i Tribur.
Senare kom det till meningsskiljaktigheter mellan Andreas och Béla I, varefter Béla anföll Ungern med hjälp av den polske fursten. I slaget sårades Andreas och tillfångatogs. Han dog 1060.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Följande släktträd visar Andreas anfäder, hans avkomma och några av hans släktingar som nämns i artikeln:
| Taksony | kumansk dam | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Géza | Mikael | bulgarisk prinsessa | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stefan I | dam från Tátony-klanen | Vasilij | Vladislav | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| pilismarótisk konkubin | Andreas I | Anastasia | Levente | Béla I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ungerns kungar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Georg | Adelaide | Vratislav II | Salomon I | Judith | David | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Robinson, I. S. (2018) [2008] (på engelska). Eleventh-Century Germany: The Swabian Chronicles. Manchester: Manchester University Press. sid. 58–98. ISBN 0-7190-7733-8. OCLC 192028250. https://archive.org/details/eleventhcenturyg00unse/page/58. Läst 5 mars 2022
- Simon av Kéza (1999) (på engelska). The Deeds of the Hungarians. Översatt av Veszprémy, László; Schaer, Frank. Budapest: Central European University Press. ISBN 978-963-386-569-9. OCLC 651842869. https://books.google.se/books?id=a72xT1YubqAC. Läst 5 mars 2022
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Márta Font, I. András és Bölcs Jaroszlav (på ungerska), s. 609, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 Zsuzsa Gáspár & Jenő Horváth, Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, Officina Nova, 19971997, s. 24, ISBN 963-548-580-8.[källa från Wikidata]
- ↑ Ágnes Kenyeres (red.), Magyar életrajzi lexikon, Akadémiai Kiadó, 1967, 1969, 1981 och 1994, Magyar életrajzi lexikon-ID: ABC00003/00278, läs online, läst: 31 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10243347X7749153-1, läst: 14 augusti 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Kindred Britain.[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p22131.htm#i221310, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ↑ Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Andreas I av Ungern.
|
