Historia

M�nniskan har berusat sig sen urminnes tider och olika drogkulturer har vuxit upp runt om p� jorden. I Sverige liksom i �vrigav�stv�rlden �r kaffe, olika alkoholhaltiga drycker som �l, vin och sprit, produkter av kakao och tobak lagliga och socialt accepterade. P� andra h�ll i v�rlden brukas droger som kava, cannabis, opium, betel, kokablad, khat och andra droger �ppet. I en del religioner brukas olika droger (fr�mst psykedelia, cannabis och vin) som en del i religionsut�vningen. De mest spridda drogerna i v�rlden �r nikotin och koffein.

Etymologi

Sj�lva ordet kommer fr�n det franska ordet drogues av mycket omstritt ursprung; en teori �r att ordet ursprungligen kommer fr�n det l�gtyska ordet drogefate som var en sorts packk�rl f�r torra varor, varefter f�rleden droge- l�sgjorts och kommit att �syfta beh�llarnas inneh�ll (torkade v�xtsubstanser).

Sociala och politiska aspekter

Runt om p� jorden f�rekommer illegalt bruk av droger. Alkohol �r tabu inom islam (explicit s� i koranen), och �r f�rbjudet i en del l�nder, men dricks alltj�mt (ibland till och med p� tyst accepterade svartklubbar som kan vara mer eller mindre offentliga). Cannabis (hasch och marijuana) �r den utan j�mf�relse mest brukade illegala drogen i v�stv�rlden, p� en del h�ll i Europa har till�mpningen av narkotikalagstiftningen f�r�ndrats till att tolerera sm�bruk och ibland �ven f�rs�ljning. P� andra h�ll, som delar av Indien �r cannabis till�tet med h�nsyn till den m�ngtusen�riga lokala traditionen. Andra vanligen illegala droger �r kokain, amfetamin, heroin och olika preparat som anv�nds som l�kemedel f�r m�nniskor eller djur.

De flesta l�nder g�r bed�mningar av olika drogers relativa farlighet, i varje fall inom de grupper droger som tas upp i internationella �verenskommelser och av nationella organ som diverse narkotika. Om inte annat g�r man dessa bed�mningar f�r att kunna s�tta str�ngare straffsatser p� till exempel innehav av en drog som man anser som speciellt h�lso- eller samh�llsfarlig. I vissa l�nders lagstiftning sorterar man ut de minst farliga illegala drogerna och kallar dem l�tta i motsats till de farligare tunga drogerna. I Sverige separerar man inte p� tunga och l�tta droger inom r�ttsv�sendet. Fr�mst �r det den vanligaste av alla narkotika, cannabis, som betraktas som l�tt.

Grupperingar av droger

Opioider

Opioider, egentlig narkotika, har s�vande, narkotiska, egenskaper men anv�nds fr�mst f�r sina sm�rtstillande och euforigivande effekter. Vanliga exempel �r morfin, heroin, kodein och metadon. Opium inneh�ller en blandning av m�nga opioider. Opioider som framst�lls ur r�opium, mj�lksaften fr�n vallmo, kallas opiater.

Centralstimulantia

Centralstimulerande preparat �kar den psykiska energin och aktiviteten och minskar hunger, tr�tthet och s�mnighet. De ben�mns d�rf�r ofta som partydroger p� grund av dessa uppiggande effekter. Bland de kraftigare finns kokain, en raffinering av kokablad, och de syntetiska drogerna amfetamin och metamfetamin. Amfetaminlika preparat och efedrin f�rekommer i l�kemedel, det f�rra f�rskrivet bara under mycket speciella omst�ndigheter. Men andra mildare stimulantia �r khat och kokablad som tuggas, och vanligast och mildas av de alla, koffein, som �r centralstimulerande och finns b�de som huvudsaklig substans och som hj�lp�mne i en del l�kemedel, i halstabletter och m�nga l�skedrycker samt naturligt i t� och kaffe.

Sedativa

Centraldepressiva preparat har en h�mmande inverkan p� det centrala nervsystemet och kan upplevas euforiskt men har annars en lugnande och d�vande, sederande, effekt samtidigt som de negativt p�verkar medvetandegrad och impulskontroll. Absolut vanligast �r alkohol men till kategorin brukar man snarare vanligtvis r�kna olika bensodiazepiner och barbiturater. �ven GHB kan tillf�ras denna grupp.

Hallucinogener

Olika hallucinogener, psykedelia och dissociativa droger, har ett mycket stort spektrum av psykiska effekter med m�nga gemensamma n�mnare men som �nd� kan variera kraftigt mellan personer och tillf�llen. LSD, psilocybin, meskalin, DMT (ingrediens i ayahuasca), och 2C-B �r n�gra typiska psykedeliska droger. Profetsalvia (salvinorin A), ketamin, lustgas och �ngorna av eter �r exempel p� dissociativa droger.

�ven delirianter kan f�ras till kategorin, men dessa droger (exempelvis atropin) tenderar att ge upphov till obehag snarare �n njutning, eftersom delirium praktiskt taget induceras i och med intag. Till skillnad fr�n de psykedeliska och dissociativa drogerna, vilka s�tter sinnena p� spets, driver delirianter anv�ndaren till f�rvirring och psykotiska symptom bland annat p� grund av den �ngest som kan uppst� d� det parasympatiska nervsystemet h�mmas kraftigt.

L�sningsmedel

L�sningsmedel som butan, bensin, toluen, thinner kan ha en bed�vande och h�mningsl�sande effekter, men �ven fr�n �ngorna av lim och f�rg kan olika l�sningsmedel eller krom ge samma effekter. L�ngvarigt missbruk av l�sningsmedel orsakar permanenta hj�rnskador.

Cannabis