Ingegerd Olofsdotter
~ ett kvinno�de fr�n vikingatiden ~

Ingegerd var dotter till Olof sk�tkonung och levde �r 1000-1050. Hon v�xte upp i Sigtuna, blev rysk storfurstinna och, efter sin d�d, ortodoxt helgon...

Den 10 februari 1050 dog nunnan Anna i Novgorod i Ryssland. Anna, som var i 50-�rs�ldern, hade g�tt i kloster bara n�got �r f�re sin d�d. Under nunnedoket dolde sig ingen mindre �n storfurstinnan Irina, Rysslands m�ktigaste kvinna. Hennes egentliga namn var Ingegerd och hon var dotter till kung Olof ("Olof sk�tkonung") i Sigtuna.

Ingegerd f�ddes omkring �r 1000. Var hon f�ddes vet vi inte s�kert. Kungen och hans familj var mycket p� resande fot. Men eftersom det var i Sigtuna som Olof �r 995 l�t s�tta ig�ng myntslagning, den f�rsta i Sverige, �r det troligt att han tidvis sk�tte politik och f�rvaltning fr�n stadens kungsg�rd. 

Ingegerds uppv�xt i Sigtuna

Under vikingatiden var det mycket vanligt att kungabarn skickades till sl�ktingar f�r att uppfostras. Ingegerds mor var en slavisk furstedotter som hette Estrid och Ingegerds bror Jakob v�xte upp hos moderns familj vid s�dra �stersj�kusten. Styvsystern Astrid skickades till en v�stg�tah�vding, Egil. Men Ingegerd uppfostrades i f�r�ldrahemmet, som s�ledes - �tminstone tidvis - l�g i Sigtuna. Inget �r k�nt om hennes utbildning men pr�ster och mission�rer, som vistades hos kungen, undervisade henne s�kert i den kristna l�ran.

Kung Olof var en hetlevrad m�nniska och det var hans fru ocks�, enligt den isl�ndske kr�nik�ren Snorre Sturlasson. Det kan med andra ord ibland ha g�tt hetsigt till i kungsg�rden. Ingegerd, som ska ha varit en mycket vacker flicka, tycks ha varit Olofs �gonsten. Hon var i alla fall inte r�dd f�r att s�ga var hon tyckte �ven om det var tv�rtemot hennes fars uppfattning.

Frieri och �ktenskap

Att �ktenskap blev politiskt f�rdelaktiga var f�r vikingatidens kungar lika viktigt som att de hade framg�ng i krig. Ingegerd kom, n�r hon blev giftasvuxen, att dras in i detta maktspel. F�rst friade Norges unge kung Olav Haraldsson genom ombud till henne. Frieriet gjorde Olof sk�tkonung rasande. Ingegerds far och den norske kungen (den blivande Olav den helige) var n�mligen bittra fiender. Olof brukade f�raktfullt kalla Olav f�r "tjockisen".

Norske Olavs frieri till Ingegerd var samtidigt ett fredsinitiativ. Men Olof sk�tkonung ville inte h�ra talas om n�gon f�rsoning med Olav, hur varmt �n Ingegerd talade f�r gifterm�lsplanerna. Det var inte f�rr�n sveah�vdingarna p� tinget i Uppsala 15 februari 1018 hotat kung Olof med att han skulle mista huvudet om han inte sl�t fred med den norske kungen, som han motvilligt gav med sig. Men n�got br�llop blev det aldrig, trots att den ivriga Ingegerd skickat f�stmannen en guldstickad kappa. Olof hindrade helt enkelt dottern fr�n att resa till Norge.

Det dr�jde inte l�nge innan s�ndebud fr�n en ny friare d�k upp. Det var Jaroslav, furste i Novgorod ("nya staden"), som h�rde av sig. Olof sk�tkonung blev mycket l�ttad och glad �ver detta gifterm�lsanbud. F�rh�llandet till fadern var s�kert frostigt efter aff�ren med Olav, och f�r Ingegerd var det knappast tal om att v�ga neka. Men hon st�llde villkor: en svensk h�vding, jarl Ragnvald, skulle f�lja med henne �sterut och hon ville ocks� ha landskapet Ladoga som personlig f�rl�ning. Fadern, och Jaroslavs ambassad�rer, accepterade.

Rysk furstinna

Ingegerd hade �nnu inte fyllt 20 �r n�r hon blev rysk furstinna. Men med sin viljestyrka och sin n�sa f�r maktspel framst�r hon i k�llorna som en viktig r�dgivare till sin 25 �r �ldre man, p� flera st�llen rentav som den dominerande av de tv�. Hon lyckades, enligt en isl�ndsk k�lla, till exempel en g�ng att stifta fred mellan Jaroslav och en av hans br�der,  just n�r deras arm�er skulle g� l�s p� varandra.

�r 1035 hade Jaroslav (�ven kallad "den vise") lyckats besegra och man�vrera ut alla medt�vlare om makten i Ryssland och han och Ingegerd kunde f�r gott flytta till huvudstaden, Kiev. D�rmed inleddes det ryska rikets f�rsta guld�lder. Storfursten byggde en helt ny stadsdel, omgiven av flera kilometer l�ng, elva meter h�g vall. Tre portar ledde in dit: den f�rn�msta kallades Gyllene porten. Det var kejsarstaden, Konstantinopel, som var f�rebilden och Jaroslav �ppnade Kiev och �vriga Ryssland f�r grekiska pr�ster, arkitekter, konstn�rer och hantverkare.

Ingegerd och Jaroslavs 10 barn

Sju s�ner och tre d�ttrar �r k�nda fr�n Jaroslavs och Ingegerds �ktenskap. S�nerna hette Ilja, Vladimir, Zjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Av d�ttrarna blev en, Elisabet, gift med alla tiders kanske st�rsta norska viking, Harald h�rdr�de, en gammal vapenbroder till Jaroslav. En andra dotter, Anastasia, gifte sig med Ungerns blivande kung Andreas. Den tredje dottern, Anna, gifte sig med Henrik I av Frankrike, en av de f�rsta i den s� kallade kapetingska �tten. N�r Anna kom fr�n Kiev till Frankrike v�ckte hon sensation genom sin bildning, hon kunde n�mligen l�sa och skriva, det kunde inte de andra kvinnorna vid det franska hovet.

�ttlingar till kapetingerna regerar �n i dag i Europa. Kung Juan Carlos i Spanien �r, om man r�knar p� detta s�tt, en av Ingegerds sentida �ttlingar liksom storfursten Jean av Bourbon-Parma, Luxemburgs nuvarande regent.

Ingegerds ungdomsk�rlek

Ingegerds �ktenskap med Jaroslav varade i 30 �r. Men sin ungdomsk�rlek, norrmannen Olav Haraldsson, gl�mde hon aldrig. N�r det blivande norska nationalhelgonet 1028 drevs p� flykten fr�n hemlandet fann han en fristad i Novgorod. Nu fick han ocks� tr�ffa Ingegerd. "Hon och Olav �lskade varandra i hemlighet", om man f�r tro en isl�ndsk k�lla, Emunds saga.

Ingegerd tog ocks� till sig Olavs son Magnus som fosterbarn, f�r n�r Olav �terv�nde till Norge - han skulle komma att stupa vid slaget vid Stiklastad - stannade pojken hos Ingegerd. S� sm�ningom blev Magnus Olavsson ("den gode") kung av Norge, han med.

Ingegerd g�r i kloster

Enligt ortodoxa k�llor �gnade sig Ingegerd (hennes ryska namn var Irina) intensivt �t kyrkan och det religi�sa livet. Hon instiftade ett nunnekloster och l�t, mot slutet av sitt liv, sj�lv viga sig till nunna enligt den str�ngaste ordningen och fick d� namnet Anna. "Hon visade d�rmed sin djupa fromhet och sin sant kristna �dmjukhet", heter det. En rysk 1800-talsk�lla sl�r fast: "Anna (Ingegerd) var det f�rsta exemplet p� att storfurstliga personer blev heliga genom att g� i kloster. Denna sedvana, som h�mtats fr�n grekiska h�rskare, b�rjade i Ryssland p� 1000-talet och fortsatte oavbrutet n�stan till 1600-talet".

Begravd i Sofiakatedralen, Kiev

Ingegerds kvarlevor vilar tillsamman med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Det �r en massiv, n�stan tv� och halv meter stor pj�s i gr� marmor. Sovjetiska forskare �ppnade sarkofagen 1939 och unders�kte inneh�llet. Ingegerds v�lbevarade kranium var av nordisk typ, massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte s�rskilt h�g" och hade en "genomsnittlig" lutning. N�san var "starkt framtr�dande med en smal n�srot". Hakan var "av genomsnittlig storlek" men "markant framtr�dande". T�nderna bed�mdes som r�tt v�l bevarade. Forskarna fann att Jaroslav varit ca 172 cm och Ingegerd ca 162 cm l�ng.

Firas som helgon i Ryssland

Ingegerd firas enligt den ryska kyrkokalendern som helgon den 10 februari och 4 oktober. 10 februari �r hennes egen d�dsdag och 4 oktober �r sonen Vladimirs d�dsdag. Vladimir l�t bygga Sofiakatedralen i Novgorod, en mindre variant av Sofiakatedralen i Kiev. 4 oktober var p� medeltiden stor h�gtidsdag i Novgorod och alla de ledande kyrkliga dignit�rerna var skyldiga att infinna sig till m�ssorna. Sj�lvaste tsar Ivan ("den f�rskr�cklige") beslutade 1556 att gudstj�nster och allm�nna sj�lam�ssor skulle h�llas �ver Ingegerd och Vladimir "s� l�nge v�rlden best�r".

Efter det kommunistiska sammanbrottet i Ryssland har kyrksamheten d�r f�tt ett nytt liv liksom s�kandet efter nationens andliga r�tter. Ocks� helgonet Ingegerd har "nyuppt�ckts". Ett av m�nga bevis p� detta �r att det ryska statliga filminstitutet 1996 spelade in en film om hennes liv. Filmteamet var ocks� i Sverige och filmade h�r bland annat i Eskilstuna, vid Husaby k�lla och i Sigtuna.

Svensk-ortodox f�rsamling i Eskilstuna b�r S:t Annas namn

Som andlig gestalt lever Ingegerd fortfarande inte bara i Ryssland, utan ocks� i Sverige. I Eskilstuna finns sedan 1968 en svensk-ortodox f�rsamling som b�r S:ta Annas namn och d�r Ingegerd v�rdas. Inom denna svenska ortodoxi betecknas Ingegerd till och med som Sveriges skyddshelgon.

Ingegerd �r ett m�rkligt kvinno�de fr�n vikingatiden - ett �de, som i Sverige �r ganska ok�nt.

L�s om tidigare aktuella historiska personer:

Tycho Brahe - astronom och vetenskapsman p� 1500-talet

Heliga Birgitta - Sveriges enda kanoniserade helgon